Blogg... forum för osäkra och självgoda människor?
Blogg... varför har folk blogg? Jag förstår inte varför människor använder den till så helt fel saker.
Jag är inne på www.aftonbladet.se och ser att "Stureplansikonen" Alex Schulman har en blogg där. Killen får säkert rätt bra betalt för att blogga där. Men vem är han egentligen? Vad har han gjort för att få en att beundra honom? Han skriver i sin senaste blogg om hur han ska fira sin midsommar, i en segelbåt ute i skärgården. Inlägget är kort och koncist, tog honom säkert två minuter på sin höjd att skriva ner en inlevelselös och självuppmålande skräpläsning. En kille undrade om Alex får betalt för att skriva. Alex är ett patetiskt exempel.
Nu för tiden har de flesta unga människor blogg, äldre också, men det är övervägande de unga. Och som de bloggar, skriver frenetiskt om vad de har på sig om dagarna, vilka intryck de får och hur duktiga de är. Bloggen har blivit något slags självbekräftelseforum där det går ut på att framhäva sig själv som en intressant och duktig person, skryta och hoppas på att folk som läser det är verkligen intresserade av vad som står. En ytligt bekant till mig tjatade på mig att läsa i hennes blogg och tillslut gick jag in på hennes blogg och började läsa hennes inlägg. Det stod endast om vad hon hade gjort och hur kul hon hade det när hon var ute senast. När ska folk fatta att om de ska ha en blogg, skriv någonting som man kan känna igen sig i, annars kan man lika gärna göra som förr i tiden, skriva dagbok och läsa det sen under 40-årskriser och minnas. Själv. Sen när blev alla stjärnor?
Det finns också mängder med communitysites där folk kan chatta, ladda upp bilder på sig själv och andra, skicka mail till varandra m.m. Det är så tragiskt när man ser SuperSexxiGirl F14 få gästboksinlägg i sin rosapyntade lilla hemsida: "Åhh fy fan vad het du är, sjysta lungor ;)" av CoolaJanne P19 och hon svarar: "Tihi, tack ska du ha sweetie, FnIzZ!" Människor pratar om jämställdhet och att synen på kvinnor måste bli bättre. På barn då? Varför inte ta tag i problemet från början vid låg ålder? Lär barnen respektera varandra utan att dela upp dem för mycket tack vare vilket kön de har.
Det verkar som att Sveriges ungdom idag är så smittade av USA:s syn på hur man ska vara för att vara omtyckt: rik, snygg och känd. Folk läser skvaller som aldrig förr, gottar sig åt Lindsay Lohans tunga missbruk, Britney Spears livskriser och att vissa börjar bli feta. Hur kan man gotta sig åt folks missöden? Det är så tragiskt. Lite som att man tänker att man minsann är bättre än kändisarna och klankar ner på de som ställer till det för sig. Det tråkiga är då att framför allt kvinnor jämför sig med dessa unga kändisar, men hur ska de någonsin kunna göra det? Lohan och de andra har inte blivit kända för inget, de har talang. Om man ska jämföra sig själv, gör det med någon likasinnad istället.
De som läser Ronnie Sandahls blogg på www.aftonbladet.se förstår precis vad jag menar. Han skriver om saker som man lätt känner igen sig i på ett intressant och poängfullt sätt. Han har en poäng i allt. Då blir det intressant.
Det är molnigt ute idag.
Jag är inne på www.aftonbladet.se och ser att "Stureplansikonen" Alex Schulman har en blogg där. Killen får säkert rätt bra betalt för att blogga där. Men vem är han egentligen? Vad har han gjort för att få en att beundra honom? Han skriver i sin senaste blogg om hur han ska fira sin midsommar, i en segelbåt ute i skärgården. Inlägget är kort och koncist, tog honom säkert två minuter på sin höjd att skriva ner en inlevelselös och självuppmålande skräpläsning. En kille undrade om Alex får betalt för att skriva. Alex är ett patetiskt exempel.
Nu för tiden har de flesta unga människor blogg, äldre också, men det är övervägande de unga. Och som de bloggar, skriver frenetiskt om vad de har på sig om dagarna, vilka intryck de får och hur duktiga de är. Bloggen har blivit något slags självbekräftelseforum där det går ut på att framhäva sig själv som en intressant och duktig person, skryta och hoppas på att folk som läser det är verkligen intresserade av vad som står. En ytligt bekant till mig tjatade på mig att läsa i hennes blogg och tillslut gick jag in på hennes blogg och började läsa hennes inlägg. Det stod endast om vad hon hade gjort och hur kul hon hade det när hon var ute senast. När ska folk fatta att om de ska ha en blogg, skriv någonting som man kan känna igen sig i, annars kan man lika gärna göra som förr i tiden, skriva dagbok och läsa det sen under 40-årskriser och minnas. Själv. Sen när blev alla stjärnor?
Det finns också mängder med communitysites där folk kan chatta, ladda upp bilder på sig själv och andra, skicka mail till varandra m.m. Det är så tragiskt när man ser SuperSexxiGirl F14 få gästboksinlägg i sin rosapyntade lilla hemsida: "Åhh fy fan vad het du är, sjysta lungor ;)" av CoolaJanne P19 och hon svarar: "Tihi, tack ska du ha sweetie, FnIzZ!" Människor pratar om jämställdhet och att synen på kvinnor måste bli bättre. På barn då? Varför inte ta tag i problemet från början vid låg ålder? Lär barnen respektera varandra utan att dela upp dem för mycket tack vare vilket kön de har.
Det verkar som att Sveriges ungdom idag är så smittade av USA:s syn på hur man ska vara för att vara omtyckt: rik, snygg och känd. Folk läser skvaller som aldrig förr, gottar sig åt Lindsay Lohans tunga missbruk, Britney Spears livskriser och att vissa börjar bli feta. Hur kan man gotta sig åt folks missöden? Det är så tragiskt. Lite som att man tänker att man minsann är bättre än kändisarna och klankar ner på de som ställer till det för sig. Det tråkiga är då att framför allt kvinnor jämför sig med dessa unga kändisar, men hur ska de någonsin kunna göra det? Lohan och de andra har inte blivit kända för inget, de har talang. Om man ska jämföra sig själv, gör det med någon likasinnad istället.
De som läser Ronnie Sandahls blogg på www.aftonbladet.se förstår precis vad jag menar. Han skriver om saker som man lätt känner igen sig i på ett intressant och poängfullt sätt. Han har en poäng i allt. Då blir det intressant.
Det är molnigt ute idag.
Kommentarer
Trackback
